Här något som han säger om inspiration,
"De bästa låtarna är nästan alltid de som dyker upp oanmälda. När jag gett upp och tror jag är klar för dagen. När jag inte är förberedd och skriver helt fritt. Det är då det där flödet kan komma. Associationsbanor jag inte visste jag bar på sätts igång. Tankekopplingar blixtrar till. Jag hinner knappt med att skriva. Det är ett gudabenådat tillstånd."
Boken är som fin! Här på fotot ovan, längst upp till höger så påminner Peter LeMarc lite om min son John. Ser ofta John stå så här. Han spelar mest trummor men även gitarr.
Han berättar ganska mycket ur sitt liv, uppväxten, levt med samma kvinna i trettio år, har gått igenom en del jobbiga perioder som så många andra m.m. Senaste skivan heter "Kärlek i tystnadens tid"..
"Jag förstår fortfarande inte varför min musik betyder så mycket för alla dessa människor. Vem är jag egentligen för dem?", säger han..
"Det är kanske det som folk gillar, att jag i mina låtar rör vid saker som ligger under ytan i deras liv också. Något slags klokskap har jag kanske tillägnat mig på vägen..." ;)
Vi har alla något att ge, vem vi än är, vad det nu än är. Vi är de personligheter som vi är, skapade unika... (Ingela - hälsning :))
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar